Finbesök

Färgglada tyger har hängts upp över dörrarna, västerländsk mat har inhandlats och alla golv och väggar har puttsats. Vi har haft finbesök här på TSDS av Safia Minney, grundaren av Peoples Tree och DFID (UK Department for International Development).

Det var flashigt värre för alla här på organisationen och jag var extra glad över möjligheten att prata med Safia om empowerment som jag skriver min rapport om. Hon är då en mycket busy person och jag bad inte om mycket - så jag fick fyra och en halv minut. Den kortaste intervju jag någonsin genomfört men jag lyckades fråga henne det allra viktigaste.

Hur tycker hon att kvinnorna som arbetar på TSDS får ökade möjligheter, självförtroende och makt?

- Det är samma sak här som i väst. Hur viktigt det är att vi är nöjda med hur vi spenderar våran tid om dagarna och känner oss uppskattade. Jag vet att kvinnorna här är stolta över vad de jobbar med. De tjänar lika mycket som sina män och folk lyssnar till deras åsikter.

När jag frågade henne om hur man i framtiden genom Fair Trade kan utveckla empowerment arbetet ytterligare till kvinnors fördel svarade hon:

- Det är viktigt att det finns lokala förebilder, vanliga människor och inte filmstjärnor på bilder på väggarna. Genom att kvinnor får kunskaper om sina rättigheter och hur de kan överklaga dessa får de makt.

- Sen tror jag att kombinationen med Fair Trade och utvecklingsprojekt är det som fungerar bäst. Tillsammans bygger de en starkare infrastruktur men de behövs båda delarna. Det är just det som gjort att TSDS har lyckats så bra!

Jag blev imponerad av hennes lugn trotts ett galet späckat schema. Att hon dessutom hela tiden gick runt i byn i klänning och högklackat var bara jätteroligt. Kvinnorna i handicraft tittar på henne konstigt, men alla vet att det är hon som bringar arbete till byn.

Fairchoice!
//ellen

Laxmi 63 år.

Laxmi har arbetat för TSDS handicraft i 37 år. Hon miste sin man i massakern 1971 och började jobba i textilfabrikens broderisektion kort där efter.

– ” Jag hade inget val än att börja arbeta på Svalorna, det fanns ingen som kunde försörja mig och min familj. Det kom en man till min by och han berättade om projektet så jag åkte till Thanapara och bad dem ge mig ett jobb”.

Laxmi började jobba i broderi-sektionen i två år. Sen bytte hon och jobbade i sy-sektionen i 30 år och nu arbetar hon med att kvalitets kontrollera plaggen innan de skickas iväg till export. Det är ett av de bästa jobben man kan ha här, lönen ligger på 3000 tk eller mer i månaden (cirka 300kr), vilket är mer än de flesta på TSDS. När jag frågar henne om vad som förändrats sedan hon började jobba för TSDS så svarar hon:

– ” Större delen av mitt liv har jag spenderat här. Allting har varigt möjligt på grund av mitt jobb här, mina döttrar är gifta och jag kan försörja mig och min familj. Jag har sett hur projektet har förändrats, Svalorna började med en hydda, nu är det ett stort komplex dit kvinnor fån andra byar kommer för att ta lån”.

Jag intervjuar Laxmi och tre andra kvinnor om empowerment. Vad betyder ordet för dem? De berättar om resor till huvudstaden Dhaka, om bråk med poliser, politiska kriser och om stunder då de känt att de har makt. Jag har hittills intervjuat 8 kvinnor i två grupp-intervjuer, mot slutet av varje intervju enas vi om samma sak; om en kvinna är utbildad så klarar hon alla utmaningar. Genom utbildning ska kvinnor erövra världen…