Fair Trade är ingen dans på rosor…

Jag har ju tidigare skrivit om textilfabriken här i Thanapara som ger arbete åt 217 kvinnor och nio män. Den startades av Svalorna efter frihetskriget 1971 då en massaker dödade många av byns män och lämnade kvinnorna i ett mycket utsatt läge utan försörjning. 36 år senare har man idag nått stora framgångar och säljer så kallade fair trade kläder till Japan, England, Finland, Danmark, Italien and Korea.

Peoples Tree är deras största köpare och tillverkar Fair Trade kläder i femton länder. Här har de hjälp till att sponsra bland annat en miljövänligare tyg-färgnings avdelning, dagis för barnen vars mammor arbetar i textilfabriken och ett ekologiskt bomullsprojekt. Vilket är fantastiskt. Men fair trade är ingen dans på rosor.

Det är inte lätt att driva fair trade business i ”frihandels” världen. När så kallade ”sweat shops” tillverkar t-shirts för 7 kronor eller 1$ st bara fyra timmar härifrån i frihandelszonerna, här så kallade ”Export Promoting Zones”. Namnet promoting eftersom de nya internationella företagen är skattebefriade de första fem åren, eller eftersom det är absolut förbjudet med facklig verksamhet eller eftersom en vanlig lön där kan ligga på 1500 tk, cirka 150 spänn i månaden för 12-timmars dagar. Att det dessutom finns otroligt mycket arbetslösa människor som i desperation söker sig till dessa Zoner gör att alla individer är utbytbara, om någon ställer krav anställer man bara en ny.

Men fashion ska gå fort, jäkligt fort. Och trender byts ut och det gäller även inom fair trade. När kvinnorna här får orders från andra länder jobbas det som bara attan. Man väver, färgar, syr och broderar. Men när inga orders kommer fallerar en av de viktigaste principerna av fair trade, en stabil inkomst så att man kan planera och kanske till och med spara pengar ibland. När inga orders kommer, så finns det inget jobb, och ingen lön. Ni förstår själva vilka svårigheter det för med sig för människor som tjänar precis så att de klarar sig i vanliga fall.

Sen när orden väl kommer så är det bråttom, bråttom, bråttom. Ni får inte arbeta mer än i vanliga fall men ni måste ändå få den här orden klar innan det här datumet, säger företagen. Alltså, övertid och helger ska vi inte jobba, det är inte bra. Men lika så ska vi klara av att producera en order som ska gå lika snabbt som i Dhakas Sweat-shops där fabrikerna rullar dygnet runt. Ni förstår dilemmat. Vi ska ha humana arbetsförhållanden som klarar av lika mycket som icke-humana fabriker.

För mig är detta ett konstant dilemma med fair trade. För jag vet att cheferna som arbetar för dessa företag svettas över alla de producenter som är beroende av deras beställningar. De skapar snyggare design för att attrahera köpare och gör grymmare reklamkampanjer varje år – allt för att tävla med konventionell handel. Men skillnaden med fair trade ska vara att det är upp byggande och inte nedbrytande. Skapa arbetstillfällen med stabila inkomster, humana förhållanden och gärna lite micro-kredit grupper vid sidan av. Oh, och det ska vara eko också, jäkligt eko, speciellt bomullen. Samtidigt som modet och priserna ska vara precis som i vanlig handel, galet inne och galet billigt.

Jag säger inte att Peoples Tree är bra. Jag skulle kunna berätta mycket dåligt om dem med. Men de är bättre, de har grymma visioner om hur det kan göras rätt, sen har de inte alltid råd att göra det så bra som de önskar.
Vill i alla fall tipsa om deras engelska hemsida, jag tror man kan beställa till Sverige därifrån:
Peoples Tree UK

Sen om ni gillar bloggar så kan ni läsa Peoples Trees grundare Safia Minneys blogg. Hon är värsta järnkvinnan och beskrivs i Thanapara som en tornado. Jag ska för övrigt intervjua henne om empowerment om några dagar. Här är hennes blogg iaf:
Safia Minneys Blogg

Sist men inte minst var det en journalist här i Thanapara från YOU Magazine när jag var i Nepal. Artikeln är lite förskönande så klart och har många faktafel men fina bilder. Kolla in på den här adressen:
Artikel i YOU Magazine om Thanapara

Detta var allt från mig. Sorry om jag är långrandig. Fair Trade är ju ett sånt ”hett” ämne.
//greta the ready made garment girl